Sveriges ledande Nationalekonom, Ingvar Nilsson, berättar om framtagandet av rapporten Fotbollsplanen mitt i byn och om slutsatserna av elitklubbarnas samhällsengagemang.
– En väldigt tydlig slutsats är att det fotbollen gör i form av samhällsengagemang är oerhört omfattande. Det är mångfacetterat, det är på riktigt och det är inget spel för gallerierna, säger Ingvar Nilsson till Svensk Elitfotboll.

Rapporten Fotbollsplanen mitt i byn har Ingvar Nilsson tillsammans med Jesse Kemppinen, och Eva Nilsson Lundmark valt ut och gått igenom IF Elfsborgs, IFK Göteborgs, Hammarbys och Malmö FF:s hållbarhetsarbeten i detalj för att ta reda på elitfotbollens reella samhällseffekter. 

– Vi har tittat på sociala engagemang i olika organisation i 30 års tid och vi tyckte att vi hade en erfarenhet att kunna omställa i elitfotbollen. Vi besökte föreningar, tittade på dokumentation och gjorde djupintervjuer, säger Ingvar om arbetet med rapporten.

Den samhällsekonomiska effekten av elitklubbarnas engagemang i arbetsmarknadsfrågor uppgår till flera miljarder kronor, fördelat över tid och på olika aktörer, och enligt studien uppgår kommunernas besparing till 247 miljoner kronor. Vinsterna ligger dels i minskade försörjningskostnader och är dels kopplade till andra insatser för målgruppen. 

– En väldigt tydlig slutsats är att det fotbollen gör i form av samhällsengagemang är oerhört omfattande och det har en oerhörd potential att bli ännu större. Fotbollen är en viktig del av samhällsbygget i utsatta områden.

Vad måste finnas på plats i en klubb för ett fungerande samhällsengagemang?

– En av de viktigaste komponenterna är att ha en lokal eldsjäl som är beredd att driva frågan. Det är väldigt ofta en framgångsfaktor. Men måste ha en struktur för det hela och se till att det arbete man gör är förankrat i organisationen och nära klubbens ledning. Arbetet ska vara en självklar del av klubbens DNA men behöver också en plan och en budget. Det är förhållandevis billigt till den enorma samhällsutveckling som uppstår. För elitfotbollen som helhet så pratar vi många många 100 miljoner om året – kanske ett par miljarder – det kanske man inte ser direkt om man inte börjat titta på det.

Kan du se något mönster?

– Ja, fotbollen är en väsentlig del av vårt folkhemsbygge. Det var kyrkan mitt i byn, skolan mitt i byn, handlaren mitt i byn – och så fotbollen mitt i byn som en del av det folkhemssverige som byggde vårt välfärdssamhälle.

Är samhällsengagemanget i klubbarna mätbart?

– Det som är tydligt mätbart är de fall där man hjälpt personer långt utanför arbetsmarknaden att komma in på arbetsmarknaden. Klubbarna sitter på unik kompentens genom nätverk, kontakter och partners. Klubbarnas spelare har en väldig auktoritet i lokalsamhället. Barn och deras föräldrar lyssnar exempelvis mer på en framgångsrik fotbollsspelare än en näringsfysiolog i en samhällsfråga om hur viktigt det är att äta frukost. Inte för att fotbollsspelaren kan mer om näringslära utan för att man lyssnar på den typen av personer. Här är potentialen i elitfotbollen enorm.

Det som inte går att mäta, går det att koppla till annan forskning?

– Det går inte att mäta effekter vid exempelvis Cruyff courts men man vet att varje gång när en ung man väljer att inte falla i kriminalitet så uppstår det enorma värden för samhället. Både ekonomiskt och socialt.

Kan du säga något om siffrorna kopplade till samverkan?

– Fotbollens samhällsinsatser blir som mest kraftfulla när de vävs ihop med andra aktörer. Med näringslivet, med socialtjänst och Arbetsförmedlingen för att koppla ihop de här systemens resurser med människor som man möter i klubbvardagen.

Greenwashing, vad kan du säga om det?

– Många företag ville ansluta sig till hållbarhet och ta cred för att det gav trovärdighet. Men kan man inte täcka upp för det så står man snabbt där med skammen. Man måste jobba seriöst och långsiktigt.

Vilka är dina rekommendationer till klubbar som jobbar med samhällsfrågor?

– Förankra arbetet riktigt ordentligt i värdegrunden. Det ska vara en genuin förankring. Frågorna ska finnas nära klubbledningen. Skapa långsiktighet och budget och hitta passionerade människor som vill driva arbetet framåt.

Vilken roll bör Svensk Elitfotboll ha i elitklubbarnas framtida utveckling i ämnet?

– Jag tror att man ska tänka att merparten ska göras och redovisas på klubbnivå. SEF ska inspirera och tillföra kunskap och metodstöd. När man sätter igång processer så kan det bli bakslag och då är det bra om någon finns där och säger att det ska vara så och tar arbetet framåt. En förändringsprocess möter alltid motstånd.

– Det finns en stor potential i elitfotbollen. Omvärlden vet allt för lite vad som sker. I första skedet måste man synliggöra och begripliggöra sammanhanget. Allt samhällsarbete måste placeras in i stora sammanhanget. Där kan SEF ta ett avgörande steg.

Läs hela Fotbollsplanen mitt i byn här

Toppbild: bildbyrån